HOME
INDEX

661     Visby , Hemse

FÖREGÅENDE
LISTA
(Visby) , Romakloster , Hemse
NÄSTA

 

Klicka i kartan ovan för att komma till en karta där den här bandelen ligger!

Sign=
Platsens signatur,
Driftplats= Namnet inom parantes= tillhör inte denna bandel, Namnet i rosa färg= Tidigare stavning,
Sida= Stationshusets läge i förhållande till spåret, räknat uppifrån, h= höger, v= vänster,
Km= Avstånd mellan platserna,
Höjd= över havet,
Från= Tagen i drift,

Notering=
A
avförd som trafikplats
abo
automatisk blockpost
avx
arbetsväxel
bgd
bangård
BI
borttagen infrastruktur
blp
blockpost
fp
förgrenings-punkt
G
godstrafik
grp
grusgrop
hlp
håll- och lastplats
hp
hållplats
hpr
rälsbusshållplats
hp
hållplats med sidospår
hst
hålställe
I
infrastrukturell
kb
kombinerad bro
lmk
längdmätnings-konnektion
lp
lastplats
mtmp
militär-mötesplats
P
persontrafik
rbg
rörlig bro
sipl
signalplats
stn
station
sto
stopplats
T
trafikal
ts
teknisk station
U
upphört
vt vattentag
väg
väg med stopplikt
*
(åter)öppnad
nedlagd

I nutidskoder:
Första bokstaven
F
fullständig trafik
G
godstrafik
I
ingen
P
persontrafik
Andra bokstaven
H
hållplats
L
linjeplats
S
station
ö
övrig status
Sign Driftplatsens namn Sida Km Höjd Från Notering







Vy (Visby) h 0,000 36  1878-09-16 stn, † 1960-10-01; ansl VV
      0,700   1894 ssp; Fole mekaniska verkstad
Sil Silikattegelfabriken 2,800 1903-03-03 lp, †1951; <1911 Silikatfabriken
Sv Stora Vede h 7,300 59 1889-12 hp, † 1960-10-01
Rl Rosendal 9,200 1896 ssp, † 1950
Sy Sylfaste v 10,600 44   10,6 Sylfaste (Sy) 44 hp 1880-12, hlp 1894, †1960-10-01
Bo Barlingbo v 13,300 34 1878-11-01 13,3 Barlingbo (Bo) 34 stn 1878-09-16, hlp 1952, †1960-10-01; fd Bardlingbo
Sa Stava 14,500 1904-07-13 lp
  Stafva åkrar   14,700   1896 lp
Ky Karby h 17,800 35 1879 hp, †1960-10-01
Rak Roma kloster h 20,400 29 stn, † 1960-10-01; ansl KlRJ, SlRJ
Ra/Rak Romakloster 20,400 29 1952-01-01 stn; ansl KlRJ, SlRJ
Ra/Rak Roma 20,400 29 1878-09-16 stn, KlRJ, SlRJ
Högbro v 21,900 33 1940t hp, †1960-10-01
Vu Viklau h 24,700 36 1885 hlp, †1960-10-01; fd Wiklauvägen
Bj Bjärges v 27,100 37 1878-109-16 stn, hlp 1952, I stn 1956, †1960-10-01
Bjerges  
Bt Buttle v 31,600 46 1878-09-16 stn, T hlp ~1938, T stn ~1948, hlp 1952, I stn 1957, †1960-10-01; fd Butle
Butle  
Stb Stenbrottet h 32,400 48 1895 ssp; fd Buttle lastplats
Et Etelhem v 39,800 41 1878-09-16 stn, †1960-10-01
Sse Starrlause h 44,700 32 1949 hpr, †1960-10-01
St Stånga v 46,500 25 1878-09-16 stn, †1960-10-01
Stg Stånga grp   48,200     grp; gamla gropen
Stg Stånga grp vh 48,500 26 grp; nya gropen
  Ronemyr       1894 ssp, †1910
Tj Tjängdarve h 52,700 24 1885 hp, †1 960-10-01
Tjengdarfve  
He Hemse h 54,300 26 1878-09-16 stn, † 1960-10-01; ansl RHJ

Gotlands järnväg (GJ) Bandelarna 660, 661 samt 662
I och med etableringen av sockerbruket i Roma vände det för GJ. Banan hade visserligen byggts billigt i den gynnsamma terrängen sedan Visby möjliggjort dess tillkomst med en stor kapitalsatsning, men trafiken och ekonomin utvecklades så ofördelaktigt att konkursen var nära.
De sockerrelaterade transporterna gav inkomster som skapade hygglig lönsamhet och medgav linjens utbyggnad i båda ändarna, förlängningar som var påtänkta sedan länge. Därutöver fraktades allmänna jordbruksprodukter men virket stod för en större volym. Visby cementfabrik blev en av de större gods­kunderna.
GJ utsattes senare för lokalbanors allmänna problem (biltätheten var särskilt hög på Gotland), om än med en stor trafiktopp under andra världskriget då krigsmakten alstrade många resor, men det var typiskt nog först sedan bettrafiken hade lagts över till väg som nedläggningen kom.

Koncession
1876-05-05 Visby–Hemse, inklusive bibanor till Klintehamn och Ronehamn
1876-11-18 Visby–Hemse, inga bibanor
1896-05-01 Visby–Väskinde
1898-06-17 Väskinde–Tingstäde
1899-04-07 Hemse–Havdhem
1906-10-26 Havdhem–Burgsvik
1920-01-16 Tingstäde–Lärbro (en motsvarande 1912-11-22 hade förfallit)

Längd
Totalt 117 km

Spårvidd
891 mm

Förvaltningsort
Visby

Trafikförändringar
1878-09-16 *Visby–Hemse, 55 km, allmän trafik, och Visby–Visby hamn, 2 km, godstrafik
1896-11-03 *Visby–Väskinde, 11 km, allmän trafik
1899-10-16 *Hemse–Havdhem, 9 km, provisorisk godstrafik
1899-11-29 *Väskinde–Tingstäde, 13 km, allmän trafik
1900-07-26 *Hemse–Havdhem, allmän trafik
1901-06-01 *Visby–Visby hamn, persontrafik
1907-10 *Havdhem–Burgsvik, 15 km, provisorisk godstrafik
1908-08-30 *samma sträcka, allmän trafik
1921-12-19 *Tingstäde–Lärbro, 12 km, allmän trafik
1960-10-01 †all trafik
1962-05 † Visby slakthus–Visby hamn, 2 km, resttrafik

Samband
GJ arrenderade Slite–Roma järnväg och Klintehamn–Roma järnväg 1947-07-01–1948-06-30

Trafik
a) Roma–Visby persontrafikerades även av KlRJ 1945–1948
b) Lokomotordragna persontåg på hela linjen i veckosluten till 1957
c) Behovsgodståg från 1958-01
d) 1960-10–1962–05 drev slakthuset i egen regi godstrafik till Visby hamn med delvis hyrd, delvis köpt  SJ-materiel

Förstatligad
Statligt bolag 1947-01-01, till SJ 1948-07-01. SJ drev Gotlandsrörelsen som en geografisk division med eget resultatansvar. Inledningsvis gjordes stora investeringar som knappast hann förränta sig

Upprivning
Slakthusspåret–Lärbro 1961–1962, Burgsvik–Visby 1962–1963, Visby–Visby hamn 1964

Nollpunkt
Visby

Anmärkning
a) Sicksackspår Visby–Visby hamn (34 m höjdskillnad)
b) 1956–1960 plankorsade Lärbrolinjen Visby flygfälts landningsbana. Ljussignaler mot järnvägen. Genom hållplatsen där och den vid Tingstäde träsk blev GJ svensk pionjärbana för direkt övergång tåg/flyg
c) Godstågen handbromsades till slutet, sista bana på SJ
d) Djurtransporterna till Visby slakthus var Sveriges sista boskapståg när de 1957 överfördes till bil
e) Enklare elektriskt signalställverk i Visby 1945
f) Tågklareringsåtgärder, bom- och grindbevakning etc. sköttes på SJ-tiden delvis av tågpersonalen. Även huvudstationen Visby kunde då vara obevakad
f) Järnvägens sista stora transportuppdrag gällde 2 100 vagnslaster grus från Stånga och Havdhems grusgropar till flygfältsbygge i Visby mars–oktober 1956
g) En förlängning från Lärbro till Fårösund övervägdes ännu efter andra världskriget

Litteratur
John Kvarnstedt, Gotlands Järnvägar, 1978
– ”Gotlands Järnväg i konkurrensens tidevarv”, Från Gutabygd 1997
 
Källor och referenser
Svenska Järnvägsklubben, SJK, Järnvägsdata 2009
Olofsson, Carl, Sveriges Järnvägar, 1920
www.historiskt.nu (öppnas i nytt fönster)

 

TOP
FÖREGÅENDE
NÄSTA


Upprättad: 2004-12-05   /  Benny Nilsson  /   Författare: Kjell Byström, Östersund
Uppdaterad 2015-06-07 Rolf Sten